Namnet Gibraltar får kanske de flesta att tänka på klippan vid Medelhavet. I Göteborg har namnet också en betydligt mörkare historia.
I Landala öppnade 1888 en enorm fattigvårdsanstalt som kunde ta emot över tusen människor. Här hamnade människor som av olika skäl inte kunde försörja sig själva: gamla, fattiga, barn och personer med psykiska eller kroppsliga sjukdomar.
En mönsteranstalt – åtminstone från början
När Gibraltar byggdes fanns höga ambitioner. Anläggningen skulle representera en modernare och mer organiserad fattigvård. Men antalet människor ökade och med tiden blev trängseln ett växande problem.
Livet på en fattigvårdsanstalt var dessutom starkt reglerat. Den som behövde samhällets hjälp fick acceptera en vardag där institutionen bestämde mycket av tillvaron.
Det är en sida av Göteborgs historia som lätt försvinner när vi tittar på stadens pampiga stenhus från samma period. Det sena 1800-talets Göteborg växte snabbt, men industrialiseringen skapade både vinnare och människor som hamnade utanför.
Staden vi sällan visar turister
Det är därför Gibraltar passar i vår serie om Göteborgs mörka historia. Inte för att byggnaden behöver förses med en spökhistoria, utan för att verkligheten säger något viktigt om hur staden behandlade sina mest utsatta invånare.
Fattigvården förändrades så småningom och verksamheter flyttades eller omorganiserades. Området runt Landala och dagens Medicinareberget ser helt annorlunda ut än när Gibraltar dominerade miljön.
Nästa gång du rör dig här kan det därför vara värt att tänka på att detta en gång var en plats där mer än tusen människor kunde leva sina liv inom samma stora institution.