Alla mörka historier behöver inte handla om mord eller spöken. I slutet av 1800-talet fanns en sjukdom som både var fruktad och starkt skambelagd: syfilis.
År 1894 öppnade Holtermanska sjukhuset i Göteborg. Det var ett kurhus, alltså en vårdinrättning för människor med könssjukdomar, och framför allt syfilis kom att förknippas med verksamheten.
En sjukdom med ett socialt stigma
Syfilis kunde utvecklas under många år och orsaka svåra skador. Innan moderna antibiotika fanns var behandlingen både osäkrare och betydligt mer komplicerad än i dag.
Men sjukdomen var inte bara ett medicinskt problem. Den kopplades till sexualitet, prostitution och moral. Patienten riskerade därför både sjukdom och social skam.
Kurhusen blev en del av samhällets försök att kontrollera spridningen. Det innebar vård, men historien rymmer också kontroll och en syn på patienter som skiljer sig tydligt från dagens.
Göteborgs medicinhistoria bortom Sahlgrenska
När vi tänker på Göteborgs sjukhushistoria hamnar fokus lätt på Sahlgrenska. Holtermanska påminner om att det samtidigt fanns specialiserade institutioner för sjukdomar som samhället helst inte talade öppet om.
Det är också därför platsen hör hemma i Göteborgs mörka historia. Bakom de medicinska journalerna fanns människor som levde i en tid när en diagnos kunde påverka både hälsa, relationer och ställning i samhället.
Holtermanska sjukhuset ger oss därmed en annan bild av Göteborg kring sekelskiftet 1900: den snabbt växande moderna staden hade fått nya sjukhus och vetenskapliga ambitioner, men samtidigt fanns sjukdomar som fortfarande kunde vara både svårbehandlade och socialt förödande.
Har du ett intresse av medicin och sjukvård i historien så kanske Medicinhistoriska Museet något för dig.