Sommaren 1969 började ett av Göteborgs mest omskrivna mordfall på Andra Långgatan och slutade med ett makabert fynd i Bohuslän.
Margareta af Forselles var 37 år och bodde i Göteborg. Den 6 juli försvann hon efter ett besök på biljardsalongen Sjöboden på Andra Långgatan. En månad senare skulle hennes namn vara känt över hela Sverige.
Kofferten vid Gåsö
Den 7 augusti arbetade två dykare i vattnet vid Gåsö utanför Skaftö när de hittade en koffert. I den fanns bålen från en styckad kvinna. Kroppsdelarna var bland annat inpackade i tidningspapper och en kasse.
Kvinnan identifierades som Margareta af Forselles. Fyndet skapade enorm uppmärksamhet och pressen började snart kalla fallet Koffertmordet.
En omfattande men resultatlös utredning
Flera personer kom att förekomma i utredningen. Två män greps tidigt men visade sig vara oskyldiga. Senare riktades misstankarna mot en läkare efter uppgifter från ett vittne som berättade att mannen tidigare hade beskrivit hur ett ”perfekt mord” skulle kunna genomföras på ett sätt som hade likheter med fallet.
Det är viktigt att skilja misstankarna från vad som faktiskt kunde bevisas. Ingen dömdes för mordet och det har aldrig slagits fast vem som dödade Margareta af Forselles.
Den makabra historien om Korv à la Forsell
Koffertmordet har dessutom fått en märklig plats i Göteborgs matkultur – åtminstone om man ska tro en seglivad lokal berättelse. Maträtten Korv à la Forsell har ibland påståtts ha fått sitt namn efter Margareta af Forselles. Historien brukar förklaras som ett ovanligt svart exempel på göteborgshumor efter det uppmärksammade styckmordet.
Problemet är bara tidslinjen. Svenska Recept har granskat mysteriet och hittat Korv à la Forsell i Försvarsmaktens förplägnadsreglemente från 1950-talet. Maträtten fanns alltså dokumenterad långt innan mordet 1969.
Det betyder att koffertmordet knappast kan ha gett maträtten dess ursprungliga namn. Däremot är det fullt möjligt att namnlikheten mellan Forsell och af Forselles skapade en makaber efterhandsförklaring som sedan levt vidare som en göteborgsk vandringssägen.
På sätt och vis gör det historien ännu mer intressant. En redan existerande maträtt kopplades samman med ett av stadens mest omskrivna mord – och årtionden senare berättas kopplingen fortfarande som om den vore rättens verkliga ursprung.
Andra Långgatan som brottsplats i minnet
För Göteborgskopplingen är början på historien nästan lika intressant som det senare fyndet. Dagens Andra Långgatan är fylld av restauranger, barer och folkliv. Sommaren 1969 var det här Margareta senast sågs innan hon försvann.
Förundersökningen lades så småningom ned. Koffertmordet blev kvar som ett av Sveriges mest kända olösta styckmord – och som ett ovanligt mörkt kapitel i Göteborgs moderna historia.